Den här artikeln handlar om det praktiska: hur man ger, vad skillnaden är mellan zakat och sadaqa, och vad som är värt att kontrollera innan man skickar pengar.

Zakat eller sadaqa?

Det är två olika saker, och skillnaden spelar roll när det gäller moskéer.

Zakat är obligatorisk, beräknad på förmögenhet över nisāb, och Koranen räknar upp åtta bestämda mottagarkategorier (at-Tawba 9:60). Sadaqa är frivillig och kan ges till vad som helst som är gott.

Kan zakat gå till ett moskébygge? Där går lärda isär. Frågan hänger på hur kategorin fī sabīlillāh ska förstås — vissa läser den snävt, andra bredare. Det finns respekterade positioner åt båda hållen.

Den här katalogen tar inte ställning i den frågan, och du ska inte ta vårt ord för det. Fråga din imam. Sadaqa till en moské är däremot okontroversiellt — och det är den formen den här artikeln handlar om.

Sadaqa jāriya: varför en byggnad räknas

Skälet till att en moské är en särskild sorts gåva:

”När en människa dör upphör hennes handlingar, utom tre: en fortlöpande välgörenhet (sadaqa jāriya), kunskap som andra har nytta av, eller ett rättfärdigt barn som ber för henne.”

Sahih Muslim 1631

En byggnad är fortlöpande av sin natur. Den fortsätter användas av människor som inte var födda när den restes. Det är samma mekanism som gjorde Uthmans brunn till världens äldsta ännu levande waqf — och den kräver ingen förmögenhet för att fungera. Bara att pengarna går till något som består.

Så ger du i praktiken

• Swish — vanligast. De flesta moskéer har ett swishnummer för insamlingar, ofta med ett eget meddelandefält för ändamålet.
• Bankgiro eller plusgiro — används oftast för större gåvor och månadsgivande.
• Autogiro eller stående överföring — det som församlingar faktiskt behöver mest, eftersom det går att budgetera med.
• Direkt i moskén — kontant eller kortterminal vid fredagsbönen.

Ett litet belopp som kommer varje månad är i regel värt mer för en förening än ett stort belopp en gång, av samma skäl som en hyra går att planera men en lotterivinst inte gör det.

Fyra saker att kontrollera först

• Att numret kommer från moskén själv — från deras egen webbplats, deras anslagstavla eller ett samtal. Inte från en skärmdump i en gruppchatt.
• Vad pengarna går till — bygge, hyra, imamlön, verksamhet för barn. En seriös förening svarar utan att tveka.
• Om föreningen har organisationsnummer och årsredovisning — de flesta har det, och det går att fråga om.
• Att du ger direkt till moskén, inte via en mellanhand som tar en andel.

Det sista gäller även oss. Muslims i Sverige tar aldrig emot pengar för någon annans räkning och tar ingen andel av någon gåva. Vi visar uppgifterna, du ger direkt till moskén.

Var hittar du uppgifterna?

I katalogen. Vi håller på att samla in donationsuppgifter för varje moské, direkt från församlingarna själva — inte från öppna källor, eftersom ett felaktigt kontonummer i en insamling är det värsta fel den här sajten kan göra.

Under tiden: hitta din moské i katalogen, och kontakta dem direkt. Uppgifterna finns på varje listning.

Driver du en moské? Hör av dig så lägger vi in era donationsuppgifter. Det kostar ingenting, och ni behåller kontrollen över vad som står.

Den här artikeln ger ingen fatwa. Frågan om zakat till moskébyggen är omdiskuterad bland lärda och besvaras av din imam, inte av en katalog. Hadithen är kontrollerad mot Sahih Muslim 1631. Ser du något som blivit fel — hör av dig.

Det låter som en petitess. Det är det inte — det säger något om hur svensk islam faktiskt är organiserad, och om vem som betalar för den.

Siffran som inte finns

Sverige har inget officiellt register över moskéer. Bönelokaler, källarmoskéer och föreningslokaler räknas inte i någon gemensam offentlig statistik. Den uppskattning som brukar användas är omkring 90 moskéer — men det är just en uppskattning, och den beror helt på vad man väljer att räkna som moské.

Det är en av anledningarna till att den här katalogen finns. 255 listningar i 100 orter är inte ett officiellt register, men det är närmare ett än något annat som är offentligt tillgängligt.

203 663 mot en miljon

Det finns en annan siffra som är värd att stanna vid.

Enligt den bidragsgrundande statistiken betjänas 203 663 personer av de islamiska samfund som får statligt stöd. Uppskattningen för hur många i Sverige som har muslimsk bakgrund ligger däremot runt en miljon, alltså ungefär åtta till tio procent av befolkningen, beroende på källa och definition.

Skillnaden mellan de två talen är inte ett räknefel. Den betyder att de allra flesta muslimer i Sverige inte är medlemmar i något trossamfund alls.

Det får en direkt konsekvens. Statligt stöd till trossamfund fördelas i hög grad efter antalet betjänade medlemmar. Är man inte medlem någonstans, räknas man inte — och moskén man ber i får inget stöd för en.

Vem betalar för moskéerna då?

Församlingen. Nästan uteslutande.

Titta på de moskébyggen som pågår just nu:

• Skärholmen, Stockholm — grunden är lagd, ytterväggarna klara i mars 2026, moskén beräknas färdig i februari 2027.
• Rinkeby, Stockholm — cirka tre miljoner kronor insamlat.
• Linköping — kommunen räknar med byggstart tidigast efter sommaren 2026.
• Helsingborg — församlingen har omkring 1 400 medlemmar och köpte en tomt på 10 000 kvadratmeter för ungefär sex miljoner kronor. Finansieringen sker via privata donationer.
• Växjö — pågående byggprojekt.

Gemensamt för dem: de bärs av insamlingar. Inte av staten, inte av kommunen. Kommunen kan sälja marken — men det är församlingen som betalar för den.

Och pengar utifrån?

Här är läget på väg att förändras.

Sedan 2023 finns demokrativillkor som gör att statligt stöd kan dras in från trossamfund som diskriminerar eller uppmanar till våld. I maj 2025 tillsatte regeringen dessutom en utredning om att förbjuda utländsk finansiering av trossamfund med kopplingar till extremism eller främmande makt. Utredningen ska redovisas senast den 29 maj 2026.

Vad utredningen landar i vet ingen ännu, och den här artikeln tar inte ställning i den frågan. Men riktningen är tydlig: pengar utifrån blir svårare, inte lättare.

Kvar står den finansiering som alltid har burit svenska moskéer ändå — den från människorna som ber i dem.

Vad det betyder i praktiken

En moské i Sverige är i regel en ideell förening. Den har hyra eller lån att betala, el och värme, ofta en imam som ska ha lön, städning, försäkring. Det är inte glamoröst och det finns sällan någon buffert.

När en insamling går ut för ett moskébygge handlar det alltså inte om ett tillskott utöver en trygg budget. Det är i de flesta fall hela budgeten.

Källor: MUCF:s bidragsgrundande statistik, Sveriges riksdag (utredningsdirektiv maj 2025), SVT, Corren och energi-miljo.se om pågående moskébyggen. Siffran 90 moskéer är en uppskattning — det finns ingen officiell räkning. Ser du något som blivit fel — hör av dig.

Det är lätt att läsa förbi den detaljen. Men den säger något om hur ett bönehus ska bli till, och det gäller lika mycket i Sverige 2026 som i Medina år 622.

Marken som ägdes av två pojkar

När Profeten ﷺ kom till Medina behövde han mark att bygga en moské på. Platsen som valdes ägdes av två föräldralösa pojkar, Sahl och Suhayl.

När de förstod vad marken skulle användas till erbjöd de den som gåva. De ville inte ha betalt för mark som skulle bli ett hus för Allah.

Profeten ﷺ vägrade ta emot den.

Han insisterade på att betala — just för att de var föräldralösa. Priset betalades av Abu Ayyub al-Ansari, i vars hem Profeten ﷺ bodde vid den tiden.

Moskén som byggdes på den marken blev al-Masjid an-Nabawi. Den första byggnaden var omkring 35 meter lång och 30 meter bred, och det tog ungefär sju månader att bygga den.

Varför nejet spelar roll

Två föräldralösa barn hade erbjudit sin egendom av ren generositet. Ingen hade tvingat dem. Ingen hade ens frågat. Och ändå var svaret nej.

Ett bönehus skulle inte byggas på bekostnad av dem som hade minst. Inte ens när de själva erbjöd det. Inte ens när saken var byggandet av islams viktigaste moské.

Det finns en tydlig linje i det: hur något finansieras är inte skilt från vad det blir. En moské som byggs genom att någon svag pressas, eller genom pengar som ingen vill förklara varifrån de kom, bär det med sig.

Vad Profeten ﷺ sade om att bygga en moské

Belöningen för den som bekostar ett bönehus beskrivs i en av de mest kända hadither som finns:

”Den som bygger en moské för Allah, bygger Allah åt honom ett hus som den i Paradiset.”

Sahih al-Bukhari 450 · Sahih Muslim 533 — muttafaqun ʿalayh

Det finns en detalj till i den hadithen som ofta går förlorad: den berättas av Uthman ibn Affan — samme man som köpte brunnen Rūma.

Han citerade den när han som kalif byggde ut Profetens moské och fick kritik för att han förändrade den. Hans svar var inte ett försvarstal. Det var Profetens ﷺ egna ord.

Och i Sverige?

Nästan varje moské och bönelokal i Sverige har kommit till på samma sätt som den första: människor som lade ihop det de hade.

Skillnaden är att det i Medina handlade om en tomt och sju månader. Här handlar det om bygglov, detaljplaner, kommunala markförsäljningar och insamlingar som pågår i åratal. Men principen Profeten ﷺ satte den gången gäller fortfarande: marken och murarna betalas av dem som ska be i huset.

Berättelsen om Sahl och Suhayl finns återgiven i den klassiska sīra-litteraturen om moskéns uppförande. Hadithen är kontrollerad mot Sahih al-Bukhari 450 och Sahih Muslim 533. Ser du något som blivit fel — hör av dig.

Mannen är Uthman ibn Affan (رضي الله عنه), den tredje kalifen. Det han gjorde för nästan fjortonhundra år sedan har inte slutat verka en enda dag sedan dess.

Brunnen som var till salu

När muslimerna kom till Medina fanns det ont om sött vatten. Den bästa brunnen, Rūma, ägdes av en man som sålde vattnet dyrt. Den som inte hade råd fick klara sig utan.

Profeten ﷺ sade då:

”Vem köper brunnen Rūma och låter sin hink vara som muslimernas hinkar, och får något bättre än den i Paradiset?”

Sahih al-Bukhari 2778

Uthman gick till ägaren och köpte den. Sedan gjorde han något som inte var självklart: han behöll den inte. Han gjorde brunnen till waqf — en egendom som tas ur privat ägo för alltid och vars nytta tillhör alla. Vattnet blev gratis. För alla. Också för mannen som nyss hade sålt det.

Det som hände sedan

Uthman dog år 656.

Brunnen fortsatte ge vatten. Marken runt den fortsatte bära frukt. Århundradena gick, dynastier kom och föll, och egendomen stod kvar som det den hade gjorts till — en waqf, som ingen kunde sälja, ärva eller ta tillbaka.

I dag odlas cirka 1 550 dadelpalmer på marken nordväst om Profetens moské. Det saudiska jordbruksministeriet säljer skörden. Intäkterna delas i två delar: hälften går till föräldralösa och behövande i Medina. Hälften går in på ett bankkonto som är registrerat i Uthman ibn Affans namn, förvaltat av waqf-myndigheten.

Han har inte varit i livet på 1 369 år. Han ger fortfarande sadaqa varje år. Det är den äldsta waqf i världen som fortfarande är i drift.

Varför just det här är viktigt att veta

Profeten ﷺ sade:

”När en människa dör upphör hennes handlingar, utom tre: en fortlöpande välgörenhet (sadaqa jāriya), kunskap som andra har nytta av, eller ett rättfärdigt barn som ber för henne.”

Sahih Muslim 1631, berättad av Abu Hurayra

De flesta av oss hör den hadithen som en uppmaning. Uthmans brunn visar vad den faktiskt betyder i praktiken: en handling som är rätt utformad slutar inte när den som gjorde den slutar. Den fortsätter, av sig själv, långt bortom det liv som startade den.

Det är inte en poetisk bild. Det är ett bankkonto med transaktioner.

Och en moské?

En moské är samma sak som en brunn. Den byggs en gång och används sedan av människor som inte var födda när den byggdes. Varje bön som bes där, varje barn som lär sig läsa där, varje janazah som hålls där — allt fortsätter räknas för dem som gjorde byggnaden möjlig.

I Sverige finns omkring 90 moskéer och bönelokaler. Nästan varenda en av dem har byggts eller hålls igång av vanliga människors pengar. Inte av staten, inte av kommunen — av församlingen. Uthman köpte en brunn. I Sverige är motsvarigheten oftast ett swishnummer — men handlingen är densamma.

Hadithhänvisningarna i den här artikeln är kontrollerade mot Sahih al-Bukhari och Sahih Muslim. Uppgifterna om waqfens nuvarande drift kommer från saudiska waqf-källor. Ser du något som blivit fel — hör av dig, så rättar vi det.