Sverige räknar inte sina moskéer. Här är siffrorna som ändå finns.

Ingen vet hur många moskéer det finns i Sverige. Inte Skatteverket, inte SCB, inte något departement. Staten räknar dem inte.

Det låter som en petitess. Det är det inte — det säger något om hur svensk islam faktiskt är organiserad, och om vem som betalar för den.

Siffran som inte finns

Sverige har inget officiellt register över moskéer. Bönelokaler, källarmoskéer och föreningslokaler räknas inte i någon gemensam offentlig statistik. Den uppskattning som brukar användas är omkring 90 moskéer — men det är just en uppskattning, och den beror helt på vad man väljer att räkna som moské.

Det är en av anledningarna till att den här katalogen finns. 255 listningar i 100 orter är inte ett officiellt register, men det är närmare ett än något annat som är offentligt tillgängligt.

203 663 mot en miljon

Det finns en annan siffra som är värd att stanna vid.

Enligt den bidragsgrundande statistiken betjänas 203 663 personer av de islamiska samfund som får statligt stöd. Uppskattningen för hur många i Sverige som har muslimsk bakgrund ligger däremot runt en miljon, alltså ungefär åtta till tio procent av befolkningen, beroende på källa och definition.

Skillnaden mellan de två talen är inte ett räknefel. Den betyder att de allra flesta muslimer i Sverige inte är medlemmar i något trossamfund alls.

Det får en direkt konsekvens. Statligt stöd till trossamfund fördelas i hög grad efter antalet betjänade medlemmar. Är man inte medlem någonstans, räknas man inte — och moskén man ber i får inget stöd för en.

Vem betalar för moskéerna då?

Församlingen. Nästan uteslutande.

Titta på de moskébyggen som pågår just nu:

• Skärholmen, Stockholm — grunden är lagd, ytterväggarna klara i mars 2026, moskén beräknas färdig i februari 2027.
• Rinkeby, Stockholm — cirka tre miljoner kronor insamlat.
• Linköping — kommunen räknar med byggstart tidigast efter sommaren 2026.
• Helsingborg — församlingen har omkring 1 400 medlemmar och köpte en tomt på 10 000 kvadratmeter för ungefär sex miljoner kronor. Finansieringen sker via privata donationer.
• Växjö — pågående byggprojekt.

Gemensamt för dem: de bärs av insamlingar. Inte av staten, inte av kommunen. Kommunen kan sälja marken — men det är församlingen som betalar för den.

Och pengar utifrån?

Här är läget på väg att förändras.

Sedan 2023 finns demokrativillkor som gör att statligt stöd kan dras in från trossamfund som diskriminerar eller uppmanar till våld. I maj 2025 tillsatte regeringen dessutom en utredning om att förbjuda utländsk finansiering av trossamfund med kopplingar till extremism eller främmande makt. Utredningen ska redovisas senast den 29 maj 2026.

Vad utredningen landar i vet ingen ännu, och den här artikeln tar inte ställning i den frågan. Men riktningen är tydlig: pengar utifrån blir svårare, inte lättare.

Kvar står den finansiering som alltid har burit svenska moskéer ändå — den från människorna som ber i dem.

Vad det betyder i praktiken

En moské i Sverige är i regel en ideell förening. Den har hyra eller lån att betala, el och värme, ofta en imam som ska ha lön, städning, försäkring. Det är inte glamoröst och det finns sällan någon buffert.

När en insamling går ut för ett moskébygge handlar det alltså inte om ett tillskott utöver en trygg budget. Det är i de flesta fall hela budgeten.

Källor: MUCF:s bidragsgrundande statistik, Sveriges riksdag (utredningsdirektiv maj 2025), SVT, Corren och energi-miljo.se om pågående moskébyggen. Siffran 90 moskéer är en uppskattning — det finns ingen officiell räkning. Ser du något som blivit fel — hör av dig.